Skönt att bara vara ibland. Att inte ta ansvar. Att bara strunta i det där som man vet att man borde göra. Jag skulle rita idag. Och städa. Jag gjorde inget. Har lite dåligt samvete men vad gör det egentligen om hundra år. Ingenting. Jag orkade inte.

Lila regn

Lyssnade på radio i bilen igår. Plötsligt strömmade Prince gamla kära låt "Purple rain"

genom högtalarna och jag blev femton år igen. Satt där och körde bil mot linnestan, 15 år gammal. Jag var tillsammans med Daniel Öhman. Han var min första pojkvän. Vi höll handen och pussades ibland. Jag var en riktgt oskyldig liten tjej. Trodde att vi skulle gifta oss, Daniel och jag. Inte medvetat förstås, inte så att jag gick och tänkte på det men jag insåg inte att kärlek kan ta slut. Jag vet bättre nu.

Jag och Daniel blev ihop till Purple rain. På CeGe, vi dansade och så fick jag min första kyss. Det var gulligt. Efter fem veckor gjorde Daniel slut. Jag var ledsen då.

Dont ever wanna be without...

Tjejkompisar, vänner som man pratar med allt om. Tjejer som man litar på till hundra procent. Som man vet alltid lyssnar. Som alltid kommer över om man är ledsen eller som skrattar med en när något galet händer. Man känner varandra väl, vet varandras historia, känner till ens gamla förhållanden och familjehistorier. Det finns oskivna koder för hur man beter sig. Vad man gör och vad man inte gör. När man väljer att följa de koderna får man vänner starkare än döden.

Det är svårt att vara utan dem. De är viktiga genom hela livet. Man har stunder som etsat sig fast i ens minne. Som får en att bli varm i hjärtat när helst man tänker på dem.

Tänker särskilt nu på ett samtal jag och min barndomsvän Magdalena hade för ca ett år sedan på Cincinnatis flygplats. Vi satt och pratade i väntan på att vårt plan skulle avgå tillbaka till Cleveland. Mellan alla människor på stolarna i väntehallen satt vi och pratade tills tårarna rann på oss båda och mellan skratten och tårarna delade vi en av de sköna stunderna i livet som berör. Det är sådana stunder som man inser hur viktiga ens vänner är för en. Återigen, lyckligt lottad.

Magdalena, jag längtar efter dig och våra fikastunder! Glad att vi snart ses..