Stuck in a circle??

Tänkte skriva något jag funderat på men det blev så deppigt att jag går hem och tittar på idol istället... en annan dag ska jag dela mina tankar, en annan dag...

Jag blev bara plötsligt lite mörkrädd så tanken att gå genom kungsträdgården ensam kändes lite avlägset för min smak... men jag får se om jag hittar någon snäll tant att hänga på... kanske blir jag som får rädda henne... tanter känns tryggt!

Arbetsplats..

Här sitter jag hela dagarna, mer eller mindre, och ritar skisser, färgsätter och planerar för kvaliteer. Jag har ett suveränt gäng som jag arbetar med, flera gånger per dag slås jag av vilken bra arbetssituation jag har just nu. Nästan löjligt. Alltid har sin tid. Så är det bara... vila har sin tid, arbeta har sin tid, ha roligt har sin tid, ha det jobbigt har sin tid, vara kär har sin tid, längta har sin tid, leka har sin tid. Allt har sin tid. Längta efter kompisar och familj långt borta har sin tid... Just det... Jag längtar...

Längtan till lugnet

Det här är egentligen helt fel dag att skriva... jag ligger hemma i soffan då vinterkräksjukan tycks ha slagit till och jag känner mig mer än lovligt matt. De första två månaderna i Sthlm har varit fyllda av blandade känslor. Jobbet känns superbra, arbetskamraterna likaså. Staden är nog utan konkurrans den vackraste vi har i Sverige men ändå är det något som saknas här, tryggheten, lugnet, familjen och flera av våra närmaste vänner.

Det tar alltid tid att börja trivas i en ny stad när man brutit upp från det nära, det igenkända, trygga och kära. Man kan börja känna sig lite hemma i vissa områden, som här, på Söder där vi nu bor tillfälligt.

Göteborg ropar och lockar med en känsla som vi har svårt att identifiera. Jag känner mig splittrad och lite trött. Längtar till ett hus på landet, nära Göteborg. Nära västkusten med saltdoftande hav och båtliv. Vi får se, allt har sin tid. Allt har sin tid!