DET VACKRASTE

Jag var på bröllop i helgen. En sådan där fantsktiskt vacker höstdag. Löven lyste av färger och solen sken utanför den vackra stenkyrkan. Atmosfären var fylld av förväntan bland de många gästerna som samlats för att bevittna det vackraste löftet ett par kan ge varandra.

Dörrarna slogs upp och alla blickar vändes mot det makalöst vackra paret. De stod där på helspänn, båda tydligt medvetna om att de stod inför något stort. De drog djupa andetag och brudgummen blåste försiktigt bruden i ansiktet som för att lugna henne. Det var fantstiskt att bevittna den glädje och förväntan de båda tydligt kände när de sakta gick altargången fram.

När kören drog igång den första gospelkören "We lift our hands in the sanctuary" och samtliga gäster klappade i händern byttes nervositeten mot lovprisning och glädje inför skaparens tanke. Lokalen fylldes av leenden.

Då de båda parternas fäder, som begåvats med fantsktiska röster, sjöng den andra sången "Mitt liv-min lovsång" rördes mitt hjärta intill bristningsgränsen.

Hela vigseln andades av äkta kärlek, hopp, förväntan, fantastisk musik, glädje och tro. Det här var helt klart en av de vackraste vigslar jag någonsin bevittnat. All lycka till de äkta makarna, ni är fantastiska!