HÖSTDAG
Söndagen spenderade jag och Pao i skogen tillsammans med våra vänner hästarna.
Återigen en sådan rofylld dag då vi får hämta kraft. Den vackra naturen berör mig så djupt att det nästan gör ont. Gång på gång får jag dra åt mig andan och Pao brister ut i skratt då jag efter 20:e gången brister ut:
-Det är så vackert!
Idag blandades dessutom regn med solsken.
Alla vackra höstfärger, de oranga löven som täcker marken på stigen vi rider fram. Vattnet silar nedför ansiktet, men det gör ingenting. Luften blir otroligt fräsch och känns helt lätt att andas. Efter tio minuter skiner solen igen.
Pao promenerar med svarta hästen Colle idag vilket leder till ännu fler skratt då de bitvis tvingas vada i lera.. Det här har verkligen blivit ett andrum för oss båda.
Ro för själen och hjärtat.
1 Comments:
För tionde gången "det är vackert". Jag skrattar. Skrattar för att jag håller med. Det går inte att låta bli. Det är så vackert så det gör ont. Kanske att jag fick vada i lera, kanske att jag fick tvätta både kläder och benlinor in i döden, kanske att jag var helt slut efter att ha slitit mig fram genom skogen - blöt och eländig, kanske att Linda skrattade ihjäl sig när jag ramlade i en stor lerpöl. Men kanske att det inte gör något, kanske att man njuter så in i bomben, njuter för att få leva och få känna allt naturen har att ge. Såväl lera som gröna sommarängar. Ett par hovar klapprandes mot marken, skratt, skog, regn, solsken, regnbåge, en älg, en kamera! Alla årstider har sina fördelar..och nackdelar. Men ack så underbart. Njut!
Post a Comment
<< Home